Höstpresent.
Farlig midsommar.
Läst färdigt farlig midsommar.
Mumindalen översvämmas och förbi flyter ett stort konstig hus där familjen bergar över sej. tar med sej hela möblemanget och dukar upp och gör sej hemmastadda. men huset är inte som vanliga hus. Golvet snurrar runt runt, tavlor åker ner från ingenstans och nånstans går någon omkring och fnyser och skrattar åt dem.
'
Det visar sej att det underliga huset i själva verket är en teater. där går Emma omkring och tycker det är alldeles skamligt att muminfamiljen inte vet någonting om rekvisita eller teatrar överhuvudtaget.
Samtidigt läser man om hur det kom sej att snusmumriken fick ta hand om 20 små föräldralösa barn, varför mumintrollet och snorkfröken hamnar i fängelse och när muminfamiljen sätter upp en pjäs.
Går inte att förklara, läs bara.
Spelandet.
Så hur gick det att spela nudå?
Jo, det första som hände var att jag insåg att spelet inte fungerade på min dator eftersom att det var för gammalt. Alltså fick jag gräva fram en väldigt väldigt gammal laptop som var långsammare än allt annat jag nånsin använt i datorväg. Men efter en fenomenalt lång tid så sattes spelet iallafall igång.
Börjar med att muminfamiljen sitter i sitt kök då TooTicki kommer in med en flicka som heter Ninni. Hon har blivit osynlig och det är ens jobb att göra henne synlig igen genom att spela masser av olika minispel. Exempelvis ska man skjuta vatten på fåglar som försöker sno Lilla Mys äpplen, programmera en robot hur den ska bära sylt, hjälpa snusmumriken med melodier, spela badminton med mumintrollet och hjälpa pappan att sätta ihop kugghjul till en maskin. Det sista var för övrigt en total omöjlighet för mej. Förstod överhuvudtaget inte hur det var meningen att man skulle göra för att klara av det. Känns bra när spelet är från +3 år.
Även om spelet laggade och vissa knappar inte fungerade alltid + hoppade över vissa delar (skyller mest på datorn egentligen) så var det ändå mysigt. Det var fint på nått vis att se Ninni bli synligare och synligare för varje gång man lyckades med nånting. Som att hon växte liksom. Nu blir jag sentimental/ töntig kanske men det struntar jag i. Man blev glad av det.
Och hemskt ledsen att jag inte kan visa några som helst bilder alls, men datorn klarade inte av att print-screena och tabba ner och allt det.
Börjar med att muminfamiljen sitter i sitt kök då TooTicki kommer in med en flicka som heter Ninni. Hon har blivit osynlig och det är ens jobb att göra henne synlig igen genom att spela masser av olika minispel. Exempelvis ska man skjuta vatten på fåglar som försöker sno Lilla Mys äpplen, programmera en robot hur den ska bära sylt, hjälpa snusmumriken med melodier, spela badminton med mumintrollet och hjälpa pappan att sätta ihop kugghjul till en maskin. Det sista var för övrigt en total omöjlighet för mej. Förstod överhuvudtaget inte hur det var meningen att man skulle göra för att klara av det. Känns bra när spelet är från +3 år.
Även om spelet laggade och vissa knappar inte fungerade alltid + hoppade över vissa delar (skyller mest på datorn egentligen) så var det ändå mysigt. Det var fint på nått vis att se Ninni bli synligare och synligare för varje gång man lyckades med nånting. Som att hon växte liksom. Nu blir jag sentimental/ töntig kanske men det struntar jag i. Man blev glad av det.
Och hemskt ledsen att jag inte kan visa några som helst bilder alls, men datorn klarade inte av att print-screena och tabba ner och allt det.
Game on.
Nu mina vänner är det dags. Jag presenterar här ett spel jag köpte i somras men inte spelat ännu. Men idag serni, tar jag mej i kragen.
Önska mej lycka till!
Önska mej lycka till!
Fortsättning.
Skulle färglägga Mymlan alltså.
Och ja, den var fin. Först.
Sen hände detta.
Jag.. alltså nej ???
Vet inte vad jag gjorde där!? alltså alls?? men jag försökte fixa det iallafall. Tänkte att om jag gjorde lite småjustreringar + lite mysig bakgrund så ser det kanske lite trevligare ut!
Funkade?
Nej.
Det fick helt enkelt sluta såhär.
SUCK.
Och ja, den var fin. Först.
Sen hände detta.
Jag.. alltså nej ???
Vet inte vad jag gjorde där!? alltså alls?? men jag försökte fixa det iallafall. Tänkte att om jag gjorde lite småjustreringar + lite mysig bakgrund så ser det kanske lite trevligare ut!
Funkade?
Nej.
Det fick helt enkelt sluta såhär.
SUCK.
Blyerts.
Har ritat Mymlan. För första gången nånsin faktiskt.
Läser.
Kometen kommer.
Nu är jag klar med att läsa en av böckerna. Kometen kommer började jag med.
En dag i mumindalen så börjar det att regna ett grått regn. nästa dag är hela mumindalen färgad grå och bisamråttan som just flyttat in pratar om en enorm komet som siktar mot dalen.
Mumin och Sniff beslutar sej för att ge sej iväg på en utfärd för att förstå vad som pågår. De tänker leta upp ett observatorium för att ta reda på vad en komet är och om världsrymden verkligen kan vara svart, när himlen som de ser den alltid är blå. På vägen träffar de på en mumrik som bor i ett knallgult tält, en hemul som samlar växter, hans kusin som samlar frimärken och två stycken snorkar. De får gå på styltor över en tom havsbotten, mumin brottas med slingriga buskar, de kastar stenar ner för berg och skapar skalv och mitt i allt så stannar herrskapet till vid en dansbana och tänker inte på kometen för en natt.
Boken är hinkvist fin. Berättar om hur det är att möta någonting stort och okänt när man själv är liten och rädd. Den är liksom som en början också. Om hur det går till när alla får möta varann. Jag tycker hemskt om den enkelt sagt.
En dag i mumindalen så börjar det att regna ett grått regn. nästa dag är hela mumindalen färgad grå och bisamråttan som just flyttat in pratar om en enorm komet som siktar mot dalen.
Mumin och Sniff beslutar sej för att ge sej iväg på en utfärd för att förstå vad som pågår. De tänker leta upp ett observatorium för att ta reda på vad en komet är och om världsrymden verkligen kan vara svart, när himlen som de ser den alltid är blå. På vägen träffar de på en mumrik som bor i ett knallgult tält, en hemul som samlar växter, hans kusin som samlar frimärken och två stycken snorkar. De får gå på styltor över en tom havsbotten, mumin brottas med slingriga buskar, de kastar stenar ner för berg och skapar skalv och mitt i allt så stannar herrskapet till vid en dansbana och tänker inte på kometen för en natt.
Boken är hinkvist fin. Berättar om hur det är att möta någonting stort och okänt när man själv är liten och rädd. Den är liksom som en början också. Om hur det går till när alla får möta varann. Jag tycker hemskt om den enkelt sagt.
